År 2015 kom det in ca 1,2 miljoner ärenden till Kronofogden gällande obetalda skulder. Det rör sig då om allt från obetalda P-böter och fakturor från E-handelsföretag som förfallit till lån som inte återbetalats i tid. Sett över tid är detta en marginell ökning mot tidigare år. Mot 2014 var det en ökning med 2%. Även gällande hur många som dessa krav ställdes mot ökar. Sammanlagt var det ca 390 000 personer som kraven ställdes mot.

Till SvD säger Stephan Majander, Kronofogden, att någon större skillnad inte skett under flera år.

  • Det har legat på ungefär samma nivå de senaste åren. Det är väldigt små förändringar år från år.

Det som är anmärkningsvärt är att ungefär 50% av alla anmärkningar vänds mot personer under 25år och att ett stort antal skulder från början varit på kring 500kr. Det är alltså inte sällan småbelopp från början som snabbt växer till betydligt större skulder. Även om snabblån inte står för alla dessa skulder så anser många experter att sms-lånen är en bidragande orsak.

”Det är ett växande problem. Bara förra året hade vi över 60 000 betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten som just relaterade till den här typen av snabblån” /Johan Löfstrand (S) i en intervju till SvD.

För att minska ärenden till Kronofogden överlag och framförallt för personer under 25år påbörjade riksdagen i början av 2015 en utredning kring hur snabblån kunde begränsas. En utredning som mynnade ut i rapporten ”Stärkt Konsumentskydd på marknaden för högkostnadskrediter”. En rapport som inte tydligt skriver om snabblån utan istället valt att göra ett vidare begrepp om ”högkostnadskrediter”. Men ser man på den historia och de begrepp som används är det tydligt att utredningen och rapporten just fokuserar på snabblånen.

Lagen är tänkt att gälla för alla lån som har en effektiv ränta på över 30%. Detta skulle göra samtliga företag som erbjuder snabblån skulle innefattas av lagen. Den lägsta ränta som för tillfället (2017) går att få på snabblån är 33,18% men det är betydligt vanligare med effektiva räntor kring 75-500% visar en prisjämförelse på snabblån över de 45största företagen på den svenska marknaden.

De största punkterna som föreslås är följande:

  • Tydligare upplysning i marknadsföringen

Det finns studier som visar att tydlig information om risken med snabblån minskar persons vilja att teckna dessa lån. Genom att skapa mer information vill man därmed minska efterfrågan på låneformen. Enligt utredningen ska en ”särskild upplysning” användas för att ge denna information. Exakt hur den ska utformas framgår däremot inte.

  • Räntetak till 40%

En sak som mycket tydligt skulle påverka snabblånens utformning är förslaget om räntetak. Det innebär därmed att ett lån inte får ha hur hög ränta som helst. I dagsläget finns enbart en lag om att man i Sverige inte får ta ut ”ockerräntor”. Men någon exakt definition finns inte vilket gör att snabblåneföretagen kunnat haft mycket höga räntor på de lån de erbjudit.

Räntetaket föreslås hamna på 40% utöver den gällande referensräntan. Referensräntan är år 2017 på 0% men har historiskt sett varit ett par procentenheter. I runda tal kan man därför säga att effektiva räntan bör hamna kring 40%. Detta skulle göra att den totala skuldbördan inte skulle öka lika lavinartat som idag kan ske.

  • Kostnadstak till 100%

Ett annat tak som ska begränsa kostnaderna är kostnadstaket. Kort sagt innebär det att lånet aldrig får kosta mer än vad man lånat. Om en person lånat 10.000 kr får kreditföretaget aldrig begära in mer än 20 000kr. Detta är då lånets totala kreditkostnad (hopräknat över hela låneperioden). Utöver det ska man även räkna in kostnader för eventuella påminnelseavgifter, inkasso och andra avgifter.

  • Förlängning begränsas

Någon lag har än så länge inte funnits gällande hur många gånger som ett lån får förlängas. Det finns ett flertal snabblåneföretag om erbjuder detta alternativ men det skapar ofta en mycket hög kostnad för konsumenten. Branschföreningen SKEF har i sina etiska råd till företagen inom denna bransch sagt att de anser att maximalt två förlängningar bör ske. Förslaget från riksdagen drar detta ett steg till och anser att förlängning bara ska få ske en enda gång på lån. Man ska däremot kunna ha längre betalningstid i det fall som en skälig avbetalningsplan skapas.

  • Mer pengar över vid kreditprövning

Alla kreditföretag måste, enligt gällande lag, göra kreditprövning innan de avgör om lånet ska beviljas eller inte. Om de inte gör detta, eller gör detta utan tillräckligt mycket inhämtad information, kan de straffas med böter och i värsta fall behöva stänga sin verksamhet. Förslaget innebär att kreditföretetagen måste ta en tydligare hänsyn till att personen har tillräckligt kvar att leva på efter att lånet och vardagliga kostnader är betalda. Det ska helt enkelt bli svårare för de mest kreditsvaga att få lånen beviljade. Ett tillägg är även att kreditprövning måste ske även om det handlar om lån helt utan räntor och kostnader, s.k. gratislån

Lagen ska nu upp för beslut på riksdagsnivå innan det kan avgöras när den kan appliceras på den svenska lagstiftningen.