Sveriges riksdag eller riksdagen är Sveriges lagstiftande församling. Detta betyder att folket har valt representanter på riksnivå, alltså riksdagsledamöter. Dessa samlas i riksdagen som har 349 ledamöter och leds av en talman. I Sverige har man haft allmän rösträtt sedan 1921, sedan 1909 hade däremot endast män rösträtt till andra kammaren. Till första kammaren där makten egentligen ligger fick dock både män och kvinnor rösträtt samtidigt och var alltså ett stort steg framåt mot ett mer jämställt och demokratiskt Sverige.
Vart fjärde år den andra söndagen i september genomför man ett riksdagsval i Sverige. Den tredje tisdagen varje år i denna månad öppnar man riksmötet, bortsett från de år då man har allmänt val och de öppnar då istället några veckor senare. För att ett parti ska få en plats i riksdagen så krävs det att partiet får minst fyra procent av folkets röster vid ett allmänt val eller tolv procent av rösterna vid någon valkrets, detta har dock aldrig tidigare hänt. Ser man historiskt sett så kan ordet riksdag ha tre betydelser. Det ena är ett beslutande och politiskt organ, den tidsperiod på året då arbetet med riksdagen pågår (riksmöte) och sedan själva byggnaden. Vår svenska riksdag har sin plats i riksdagshuset i Stockholm.
Organisationen
Själva riksdagen är organiserad i sexton riksdagsutskott plus EU-nämnden. Utrikesnämnden är det som tar särställning eftersom den leds av statschefen och är samrådsorgan mellan regering och riksdag. Riksdagsarbetet som pågår varje år indelas i arbetsperioder och kallas sessioner. Riksdagen representeras i internationella organ som exempelvis Europarådet, Europeiska unionen, Nordiska rådet samt Förenta nationerna. Funktionen som Riksdagen har, direktiv och bestämmelser kan man ta del av i Riksdagsordningen (RO). Liksom regeringen har riksdagen myndigheter anslutna till sig och i flera fall har dessa som funktion att verka för riksdagens kontrollmakt. I Skrivande stund har riksdagen utöver Riksdagsförvaltningen tolv stycken myndigheter och dessa sköter den interna förvaltningen.
Riksdagens uppgifter
Riksdagens huvudsakliga uppgift är utgöra Sveriges lagstiftning och är därmed också landets högsta beslutande organ, den viktigaste demokratiska församlingen som vi har. Det riksdagen gör är att debattera, formulera samt besluta om de lagar vi har i Sverige. De går bland annat igenom förslag för nya lagar och det finns här två varianter i form av propositioner och motioner. Propositioner innebär förslag som är skrivna av regeringen och motioner är förslag som kommer från enskilda ledamöter. Propositioner och motioner behandlas därefter av det utskott som har hand om det ämne som förslaget handlar om. Beslutet dokumenteras sedan i ett utskottsbetänkande.
En annan uppgift som riksdagsledamöterna har är att delta vid arbetsplena och bordsläggningsplena, ta fram skriftliga frågor och interpellationer till stadsrådet samt att vara närvarande vid olika debatter. Främst jobbar riksdagsledamöterna inom utskotten. Andra uppgifter som de har är att kontrollera det arbeta som regeringen och myndigheterna gör. Men det viktigaste som riksdagen gör är att besluta om statens budget, den kassa som vi i Sverige ska samsas om. Denna budget lämnas ut som en proposition av regeringen och skickas till riksdagen två gånger varje år.